-

Frennifach Fancy

ett halvår utan dig är som en halvtimme utan luft!

Du var hos mig.
Du hälsade på mig inatt.
Vi var tillsammans igen.
Vi flög i galopp.
när jag vaknade
blev jag så besviken.
Du finns ju inte mer...

Om du ska få leva vidare,
med din vackra dröm,
så måste jag släppa dig nu.
Om du aldrig ska behöva slåss för frihet,
så måste du bli fri nu.
Om du för alltid ska vara ovetande
om fångeskap och tvång
och bara få veta av din fantastiska dröm,
så måste vi skiljas nu.
Men jag kan inte, jag älskar dig ju...
Just därför måste jag låta dig gå...
Till din dröm,
min vän...

Jag var bortskämd.
Någon ville lära mig om livet.
Någon tog dig från mig.
Jag lärde mig att inte ta något för givet.
Men varför var det just du som fick lära mig det?
Varför just dig som jag älskade mest?

En sista gång smeker jag din mjuka päls
en sista kram, en sista blick
Nu ska du fara bort över landet
bort mot fjärran, dit vägen dig för
Du far bort, men alla minnen du lämnar
minnerna av dig och mig
Du är så ovetande om den smärta och saknad
som jag tvingas bära när du lämnar mig.

du är och förblir min andra halva älskling! saknar dig varje dag :(

2011-05-28 @ 12:34:53 Frennifach Fancy Permalink

Kommentarer

Trackback